Sidan "Skrivelser" uppdaterades senast 2000-07-25 klockan 10:37 av NA
Första sidan.

Demokratins revolution

På sidan "Idéen" finns ursprungstankarna presenterade
Svarsredovisning vecka 1 (00-03-15)
Utskicksskrivelsen (00-03-04)
Första nedpräntade idéen skickades till DN 00-01-30
Sammanfattning av tidigare skriftväxlingar.
Sammanställningen kan ge intryck av att jag tror att skrivelserna skulle påverkat politikerna i sitt beslutsfattande - och så är det!
Livets mening = Arbete? (1997)
Orättvisor i bidragssystemet (1995 - 1997)
Orättvisor i bidragssystemet 2000, (Remissyttrande)

2000-03-15

23 svar inkommit med åsikter om folkomröstning om "postgiro-/teliapengarna", som ett sätt att förnya demokratin. 12 svar till så har 10 % av riksdagsledamöterna svarat (möjligt?).

Flest svar från socialdemokrater (6 st), vilket gör 4,5 % av partigruppen. Trots att detta är en, i mitt tycke, bra siffra, är det ändå det parti som har lägst andel svarande. De partier som toppar har 17 och 12 % (redovisas på hemsidan: http://members.xoom.com/Demokratin/folkomrostning/). Fantastiska siffror med tanke på att det var en e-postfråga från en helt okänd väljare!

De flesta tyckte att förslaget var ganska eller mycket dåligt. Återkommande argument var att det inte fick bli FÖR många folkomröstningar och att är man folkvald skall man också bestämma. Jag tycker att det finns en massa fler argument emot förslaget (hemsidan under "Frågor"). MEN som medel att stärka demokratin, minska förtroendeklyftan och sätta fart på den breda politiska debatten så överväger fördelarna J

Tack till alla som svarat!
(Ni som inte svarat får gärna läsa vidare och skicka in era åsikter)


Nils Allan

Ursprungligt brev:

Upp
2000-03-04

Till
Regeringmedlemmar, Riksdagledamöter och Demokratiutredare som jag antar fortfarande jobbar för demokratin?

Folkomröstning om de pengar som en utförsäljning av statligt bolag inbringar – ett nytt grepp för att förstärka (rädda?) demokratin!

Det är nu dags att ge demokratins fiender en ordentlig råsop: en folkomröstning om hur vi skall använda de pengar som en postgiro-/teliaförsäljning inbringar. Varje röstberättigad får i en folkomröstning vara med och bestämma hur hans/hennes del av pengarna skall användas. Denna del delas upp i tre lika stora delar som den röstberättigade får fördela på det eller de alternativ som han/hon tycker passar bäst. Riksdagen bestämmer vilka alternativ (som kan bli många) som skall finnas.

En dylik omröstning skulle sätta fart på debatten och intresset för politik skulle stiga till oanade höjder. Demokratins revolution! Den föreslagna folkomröstningen utesluter inte att även EMU-frågan blir föremål för folkomröstning, men om så vore fallet, råder det ingen tvekan om vilken fråga som engagerar de flesta. Eller …?

Vad tycker Du om ovanstående idé att minska förtroendeklyftan mellan folk och folkvalda genom att ge alla röstberättigade chansen att konkret bestämma i en stor, konkret fråga?

5 = mycket bra; 4 = ganska bra; 3 = Tja; 2 = ganska dålig; 1 = mycket dålig.

Jag hoppas att Du kan e-posta ditt svar till nilsallan@hotmail.com . Det vore väldigt intressant om Du kunde utveckla Dina tankar kring förslaget lite mer än att bara ange en siffra (även om detta naturligtsvis inte är det allra sämsta alternativet).

Svaret kommer att, tillsammans med övrigas svar, publiceras på Internet http://members.xoom.com/Demokratin/folkomrostning/ där man även kan se vilka som inte svarat alls - plus lite annat om arbetet med den här idéen att stimulera det politiska engagemanget och stärka demokratin.

Tackar på förhand

Nils Allan Danielsson (som också presenteras på ovannämnda internetadress)
Högklintsvägen 12 660 60 MOLKOM

Upp

Första nedpräntade idéen:

FOLKOMRÖSTNING OM POSTGIROPENGARNA Upp

Demokrati, folkstyre, innebär att medborgarna skall vara med och bestämma. Därför har vi val vart fjärde år. Undantagsvis förekommer att de röstberättigade får göra sin stämma hörd i en folkomröstning som gäller en enskild fråga.

Traditionellt har vi i Sverige ett högt valdeltagande. I takt med att de partipolitiska ideologierna blivit allt suddigare och ekonomismens totala maktövertagande, har valdeltagandet minskat. De folkomröstningar som varit berör mycket komplicerade spörsmål, som gemene man inte har någon möjlighet att sätta sig in i.

Nu diskuteras att vi skall rösta om EMU … eller om Sveriges skall gå med i … eller om Sverige skall ansöka om medlemskap … eller om Sverige skall rösta för/mot … eller om … någonting om EMU är det i alla fall! En fråga som alla sidor verkar eniga om att det blir bäst för alla om deras förslag går igenom. Går inte deras förslag igenom så får alla det sämre. Frågan blir vem man kan lita på. Det ligger nära till hands att tänka att när det är alltför svåra frågor, vill politikerna slippa ta sitt ansvar och kräver att medborgarna skall ta över beslutsfattandet!

Fullständigt idiotiskt! Skall demokratin göra skäl för namnet, skall vi få vara med och bestämma i saker som vi har åsikter om. Saker vi förstår. Saker som vi tycker är rätt eller fel. Saker som vi kan säga att jag tycker att det skall satsas pengar på det i stället för på det. Skall det satsar mer på näringsliv, u-landsbistånd, pensionärer, föreningsliv, utbildningsväsende, de som har det besvärligast, utländska experter, barnfamiljer, Västerbotten eller ett hejdundrande Bingolotta veckan innan julafton? Tycker alla att det är samhällets uppgift att alltid, och enbart, satsa pengar på sådant som ger mer pengar?Upp

En försäljning av postgirot antas enligt massmedia inbringa mellan tre och fem miljarder. De pengarna vill vi vara med och bestämma om! Det skulle vara en demokratisk revolution om svenska beslutsfattare skulle säga att nu skall svenska folket få bestämma. Alla röstberättigade som vill, får bestämma vad pengarna skall satsas på. Första steget blir att samla in tänkbara förslag. Andra steget blir "traditionell" folkomröstning där medborgarna får bestämma hur hans/hennes del skall fördelas.

En folkomröstning om postgiropengarna skulle verkligen vara historiskt. Det behövs inga experter för att förstå hur det skulle påverka intresset för politiken, demokratin och alla dess möjligheter och problem. Tiden är mogen för nya demokratiska grepp som engagerar alla och som sätter fart på debatten. I nuvarande statsfinansiella situation och med en informationsteknik i snabb utveckling är det ett gyllene tillfälle att med handling värna om demokratin. Vilket drömläge för politiker som är intresserade av folkstyre!!

De tyckte inte att de hade utrymme!
Upp


Livets mening = Arbete?

Oktober 1997 skickades två frågor  till  riksdagspartierna i Värmland:
  1. Vore det bra om vi kunde tillverka det vi behöver genom att använda enbart en liten del (20 - 30 %) av arbetskraften?
  2. Har samhället någon skyldighet mot de som inte efterfrågas på arbetsmarknaden? På vilken standardnivå skall de tillåtas leva? (Får en arbetslös vara nöjd och glad?)
Upp
Meningen var att försöka få upp ögonen för andra lösningar än 40 timmars arbetsvecka åt alla. Sju av sju partier svarade! Det var en del politisk tunga namn som tog sig tid att besvara mina frågor bl a Gullan Lindblad, m; Lisbeth Staaf-Igelström, s; Dan Kihlström, kd, Isa Halvarsson, fp, Kjell Ericsson, c. All heder åt dem!
Svaren varierade. Socialdemokraten svarade ett "nej" på första frågan. Kristdemokraten svarade att avsaknaden av arbete inte påverkar det absoluta och unika människovärdet. Förhoppningsvis påskyndade mina brev utvecklingen mot ett samhälle som inte har som huvuduppgift att se till att alla människor skall lönearbeta 40 timmar i veckan. Huvuduppgiften måste vara det goda samhället: att så många som möjligt skall må så bra som möjligt.
Skriftväxlingen var innan min datadebut, varför det är för krångligt att här lägga in alla brev - men jag har dem sparade.

Upp


Orättvisor i bidragssystemet (1995 - 1997)Upp

Första brevet skickades i november 1995 i samband mot sänkningarna i det generella välfärdssystemet. Adressater var Ingela Thalén, Anna Hedborg, Göran Persson, Ingvar Carlsson, Centerpartiet m fl.

FÖR ETT RÄTTVISARE SAMHÄLLE!?Upp

De som kör omkring i lyxbilar för 5 - 600 000 kronor får sitt barnbidrag och sin folkpension oberoende av tillgångar och inkomster. Detta skall betraktas som en "rättighet".
---
Låginkomsttagare tvingas att vid sjukdom, arbetslöshet och föräldrapenning söka socialbidrag för att få inkomster motsvarande existensminimum. Denna grupp, den ekonomiskt sett sämst ställda, utsätts då för den hårdaste behovsprövning vi har!

Dåvarande socialministern, Ingela Thalén, svarade i ett tre sidor långt brev: det är bra som det är.
(I ett radioinslag slutet av februari 2000 sa hon att politikers viktigaste uppgift var att spara, spara, spara!)
Upp

Socialminister Margot Wallström kom till och med på besök efter ett brev om orättvisa regler.

TRE ORÄTTVISA (?) REGLER

1. Stora billiga boenden skall vara till för de som inte har det dåligt ställt. Låginkomsttagare beviljas bostadsbidrag för att flytta till mindre, dyrare lägenheter.
2. Orättvist att vuxenstudiestöd inte går att komplettera med studiemedelslån.
3. Reglerna för underhållsstöd vid växelvis boende innebär att den med hög inkomst får större bidrag än den med låg inkomst.

Reglerna om bostadsbidraget har ändrats, men alldeles för lite. Orättvisorna kvarstår.
Vuxenstudiesystemets regler ändras 2001 så att ovannämnda orättvisa upphör (http://utbildning.regeringen.se/propositioner/pdf/p19992000_10.pdf)
Reglerna för underhållsstöd vid växelvis boende har nu granskats av Riksförsäkringsverket som föreslagit förändringar (http://social.regeringen.se/propositionermm/ds/pdf/ds99_30.pdf).
Upp

Orättvisor i bidragssystemet 2000

Remisstiden för ett förslag om ny socialbidragslag gick ut 14 januari 2000. Tillsammans med 142 andra yttrade jag mig över förslaget. Bland annat om de ekonomiska familjestöden.

---
FÖRDELNINGSPOLITISKA FRÅGOR

Socialbidragstagare har många gånger ingen glädje av generella stöd exempelvis underhållsstöd och bostadsbidrag.
---
Nu har jag lärt mig skriva i datan varför det är frestande enkelt att lägga in hela mitt yttrande.

24 februari 2000 beslutade regeringen att göra en översyn av de ekonomiska familjestöden. I ett pressmeddelande meddelades att Gabriel Romanus blir utredare.
"Syftet med utredningen är att göra en analys av de samlade effekterna av de allmänna barnbidragen, underhållsstödet och bostadsbidraget till barnfamiljer"
Upp